Aktiepremien

Världen blir bara bättre. Den globala reala tillväxten sedan 1980 har legat på i genomsnitt 3,5 % per år. De som är vuxna idag upplever en mycket bättre värld än när de föddes, och om tillväxten fortsätter med det historiska snittet kommer barnen som föds idag uppleva en värld med nästan 3 gånger större BNP om 30 år.

Genom att investera i aktier äger du en del av de företag som både skapar och drar nytta av den globala tillväxten. När företag delar ut vinster får du som aktieägare en utdelning (genomsnittlig direktavkastning ligger på 2,4 % per år för världsindex). Den vinst som företagen inte delar ut återinvesteras för att skapa ytterligare värde vilket på sikt ökar vinsterna och därmed aktiekurserna.

Att investera i aktier är riskfyllt eftersom företagen har fasta kostnader och affärscykler i ekonomin gör att intäkter och därmed vinster varierar. Kombinerat med värderingsförändringar på aktiemarknaden leder dessa faktorer till betydande kortsiktig variation i värdet på en aktieportfölj. Den extra avkastning en investerare kan förvänta sig av att investera i aktier istället för säkra investeringar som ett bankkonto kallas aktiepremien. Det är svårt att uppskatta ett enskilt värde för denna premie. Nedan har Advinans beräknat aktiepremien för Sverige respektive USA sedan 1913. Över denna period har den genomsnittliga premien legat runt 5 % respektive 6 %, vilket innebär 5–6 % avkastning utöver säkra investeringar på lång sikt, trots variation över kortare perioder. Ur ett långsiktigt perspektiv är aktieinvesteringar en överlägsen sparform.

Svenska och amerikanska aktiepremien över tid

Figur 1: Aktiepremien i Sverige och USA under perioden 1913-2016 i lokal valuta. Avkastning utöver 10-åriga statsobligationsräntan i Sverige och USA. Källa: Daniel Waldenström, Robert Shiller, Riksbanken, Advinans beräkningar.

Portföljteori

Nobelpristagaren Harry Markowitz har lagt grunden för modern portföljteori¹. Utifrån uppskattningar av förväntad avkastning, risk och samvariation mellan olika tillgångar kan man konstruera en optimal portfölj som ger den högsta avkastningen i förhållande till total risk (maximal Sharpe-kvot). I praktiken står investeraren fortfarande inför att uppskatta framtida avkastning, risk och samvariation hos respektive aktie. Vilka möjligheter har vi att göra detta? Risk och samvariation verkar vara förhållandevis stabila över tid men att uppskatta framtida avkastning på olika tillgångar är svårt. Den enskilde investeraren tvingas helt enkelt spekulera i modellantaganden kring förväntad avkastning.

Ett ödmjukt alternativ till att själv spå framtiden är att se vad andra gör. Ett enkelt alternativ till Markowitz modell är att utgå från portföljen som den genomsnittliga investeraren, eller marknaden i stort, håller, som framförts av Nobelpristagaren William Sharpe². På längre sikt är det svårt att tro att marknaden systematiskt felallokerar sin portfölj. Utan någon särskild åsikt finns det därför argument för varför den enskilde förvaltaren kan tänkas kopiera den genomsnittliga portföljen.

Denna insikt ligger bakom Black-Litterman-modellen som också ligger till grund för Advinans investeringsfilosofi. Som enskild förvaltare utgår vi från att marknaden på lång sikt är rationell och inte systematiskt felallokerar sin portfölj.

Valutarisk

När en svensk investerar i tillgångar utomlands påverkas avkastningen av utvecklingen på värdet av den svenska kronan. Valutakursen är nästintill oförutsägbar och varierar mycket över tid. Det förväntade nettobidraget för en långsiktig investerare är dock noll – det finns ingen anledning att tro att till exempel Euron på lång sikt kommer vara värd allt fler kronor. Du får alltså fler källor till risk men inte högre förväntad avkastning.

Valutarisk påverkar alla tillgångar i din portfölj – framförallt dina utländska tillgångar. För att illustrera detta har vi nedan sammanställt historisk utveckling mellan svenska kronor och amerikanska dollar. Bilden illustrerar det ovan sagda: genom valutarisk så får du en högre risk utan högre avkastning.

Givet den extra variation som valutarisk innebär även på längre sikt erbjuder Advinans säkrade globala räntefonder där valutakursrisk säkras. Det finns inga bra och billiga valutasäkrade produkter på aktiesidan - för att hantera valutarisken på aktier gör Advinans istället justeringar med en ökad andel svenska aktier.

Historisk avkastning på SEK/USD och valutarisk

Figur 2: Historisk avkastning på SEK/USD under perioden 1983-2016. Källa: Thomson Reuters Datastream, Advinans beräkningar.

Samband mellan olika tillgångsslag

Genom att kombinera aktier runt om i världen kan man till viss del förbättra den riskjusterade avkastningen. Världen är dock mycket integrerad varför tillgångspriser rör sig tillsammans. En stark börs i Sverige är med andra ord mycket tätt kopplad till en stark börs i USA. Utöver den riskspridning en enskild aktiefond redan erbjuder, kan man därför framför allt få ytterligare riskspridning genom att kombinera aktiefonder med räntefonder. Räntefonder och aktiefonder har typiskt sett mycket låg korrelation. Detta är särskilt fallet för statsobligationer (när stater lånar pengar av investerare). Företagsobligationer har något högre, men fortfarande låg, samvariation med aktier på grund av konkursrisken i lågkonjunkturer. Advinans investerar i både aktier och räntor för att höja den riskjusterade avkastningen.

I tabellen nedan har vi sammanställt hur de tillgångsklasser som Advinans arbetar med rör sig tillsammans (s.k. korrelation, där ett värde på 1.0 innebär att variationen i avkastning är exakt lika).

Tabell 1: Korrelationsmatris av tillgångsklasser som ingår i Advinans breda portföljmodell. Baseras på historisk avkastning över riskfri avkastning under perioden 2002-2016. Källa: Thomson Reuters Datastream, Advinans beräkningar.

Korrelationsmatriser symboliserar den genomsnittliga samvariationen mellan olika tillgångar över tid. Det är även viktigt att se till hur olika tillgångar beter sig när marknaden går som sämst. I tabellen nedan redovisar vi hur olika tillgångsslag gick under finanskrisen 2008 samt under återhämtningen 2009–2011. Det är tydligt hur aktier är särskilt känsliga för nedgångsperioder, medan obligationer ligger stabilare. Efter att krisen är över är det också tydligt hur aktier återhämtar en stor del av det förlorade värdet.

Avkastning under finanskrisen 2008 samt under återhämtningen 2009-2011

Tabell 2: Avkastning under finanskrisen (1/1 2008 - 31/12 2008) samt under återhämtningen (1/1 2009 - 31/12 2011). Källa: Thomson Reuters Datastream, Advinans beräkningar.

Advinans perspektiv på portföljallokering

Om man inte tror på aktiv förvaltning, det vill säga förmågan att hitta de aktier eller marknader som kommer gå bäst, så bör man ta ett långsiktigt perspektiv och fokusera på att bygga en portfölj med rätt risk och låga avgifter över tid. Advinans anser att de viktigaste komponenterna i detta beslut är billiga fonder med korrekt mix mellan aktier och räntor över tid (se Investeringsstrategi utifrån mål). Advinans allokering utgår från Black Litterman, dvs vi utgår från att de finansiella marknaderna är rationella och försöker exponera våra kunder mot portföljen som den genomsnittliga globala investeraren håller. Advinans justerar sedan allokering mot Sverige inom aktier för att minska valutarisken, och inom räntor till Sverige för att kompensera för skillnader i avgifter, risk och avkastning. Advinans gör slutligen en justering mot företagsobligationer utifrån bedömning att dessa representerar en långsiktig möjlighet till en bättre riskjusterad avkastning.

Nedan ser ni exempel på hur en investerare historiskt hade fått en bättre riskjusterad avkastning (mätt via s.k. Sharpe ratio) från en Advinans portfölj, istället för enbart en svensk aktieportfölj eller en genomsnittlig svenska investerare med ca 30 % i svenska aktiefonder. Genom att kombinera aktieportföljen med en viss del räntor kan den riskjusterade avkastningen bli ännu bättre.

Fördelar av diversifiering

Figur 3: Fördelar av diversifiering. Sharpekvot för fyra portföljer: a) Svenska aktieindex (OMX Stockholm 30). b) genomsnittlig svensk investerare (med ca 30 % i svenska aktier och 70 % i globala aktier). c) Advinans aktieportfölj med 20 % vikt i Sverige. d) Advinans portfölj med 70 % aktier och 30 % räntor. Baserat på perioden 2002-2016. Avkastning i kronor utöver riskfri ränta. Källa: Fondbolagens Förening, Thomson Reuters Datastream, Advinans beräkningar.