Tid i marknaden är mer värt än något annat, tack vare ränta på ränta-effekten. I figuren nedan har vi simulerat värdet på hundra tusen kronor investerade i en marknadsportfölj (antaganden om avkastning på en portfölj med 70 % aktier med en aktiepremie på 6 % och 30 % räntor med en förväntad avkastning kring 1 %, och riskfriränta på 0 %) med en förväntad årlig avkastning före skatt på 4,5 % om året som balanseras om kvartalsvis. Graferna visar utvecklingen över en tidshorisont på 40 år.
Om du börjar spara tidigt, till exempel vid 25 år, kommer du att ha 40 år att spara inför din antagna pension vid 65 år. Efter 40 år, är det förväntade värdet för ditt sparade kapital 540 000 svenska kronor. Om du börjar spara senare i ditt liv, exempelvis vid 40 års ålder, har du endast 25 år att spara innan du når din antagna pensionsålder. Det korresponderande förväntade värdet för ditt investerade kapital efter 25 år skulle endast bli 280 000 kronor.
Det förväntade värdet är nästan 2 gånger högre givet en investeringshorisont på 40 år istället för 25 år. Kraften i ränta på ränta-effekten är mycket stark och det visar på vikten av att spara så tidigt som möjligt.
Figur 1: I figuren ovan illustrerar vi det förväntade värdet på 100 000 kr investerade över 40 år. Den blåa linjen representerar det förväntade utfallet. Den gröna ytan representerar 95 % av simulerade utfall. Exemplet baseras på en Monte-Carlo simulering och Advinans marknadsmodell.
Det allra bästa är att spara så mycket som möjligt så tidigt som möjligt. Samtidigt ska din inkomst räcka till konsumtion och eventuella lånebetalningar utöver sparande. De flesta kan inte investera ett stort kapital tidigt i livet. Det bästa alternativet är därför att spara regelbundet. Fördelen med att spara regelbundet är att du köper tillgångar till olika värdering – så du säkerställer ett genomsnittligt anskaffningspris. I exempel nedan har vi simulerat effekten av att du varje månad sparar 1000 kronor, utöver de 100 000 du redan har investerat.
Med en investeringshorisont på 40 år – givet ovanstående portfölj är den förväntade avkastningen på ditt kapital ca 1,8 miljoner kronor. Om du investerar över 25 år, är den förväntade avkastningen för din investering i jämförelse endast 810 000 kronor, eller mindre än hälften av den förväntade avkastningen för den längre investeringshorisonten.
Figur 2: I figuren ovan illustrerar vi det förväntade värdet på 100 000 kr i ursprunglig investering, samt ett månadssparande på 1000 kr. Den blåa linjen representerar det förväntade utfallet. Den gröna ytan representerar 95 % av simulerade utfall. Exemplet baseras på en Monte-Carlo simulering och Advinans marknadsmodell.
Advinans rekommenderar att du varje månad sparar en fast procentandel av din inkomst. Ditt sparande ökar då i takt med att din inkomst ökar och sannolikheten att du kan bibehålla din livsstil och konsumtionsmönster efter pensionen ökar.
Riskhantering över tid är grunden i Advinans portföljförvaltning. Advinans minskar risken när du närmar dig uttag. Om du inte justerar din portfölj över tid kommer tvärtom risken att öka då riskfyllda tillgångar (som aktier) ger en högre avkastning. För att illustrera har vi nedan utgått från Advinans modellportfölj med portföljfördelning på 90 % aktiefonder och 10 % räntefonder med en startpunkt 2002. 2016 hade denna portfölj ökat i risk - med en betydligt högre andel aktier och inom aktier en högre andel riskfyllda aktier (Sverige främst). I grafen nedan ser du portfölj 2002 till vänster, portföljen 2016 till höger.
Figur 3: Advinans portföljfördelning i början av 2002 och Advinans portföljfördelning i slutet av 2016 utan rebalansering. Baserad på historiska data. Källa: Thomson Reuters Datastream, Advinans beräkningar.
I grafen nedan illustrerar vi samma effekt - men nu jämför vi en kund som investerade i Advinans 90/10 portfölj 2002 - med en kund som investerade i ett pensionsmål med Advinans (medelhögrisk, pensionsålder 65 år, 20 års uttagstid) när han var 51 år, och gick i pension 2016. Genom att automatiskt justera ner risken säkerställer du en mer rimlig risk när du närmar dig pension.
Figur 4: Andel aktier för en Advinans 90/10 "köp och håll" portfölj från 2002-2016, jämfört med en 51 årig kund som investerade med Advinans pensionsförvaltning 2002-2016. Grafen är baserad på historiska data. Källa: Thomson Reuters Datastream, Advinans beräkningar.
År 2013 tilldelades Eugene F. Fama, Peter Hansen och Robert J. Shiller Nobelpriset i ekonomi. Fama visade att på en effektiv marknad är priser oförutsägbara över kortare tidshorisonter1. Samtidigt demonstrerade Shiller att det finns viss förutsägbarhet över längre tidshorisonter2.
Föreställ dig att det är den första januari 1990 och du har hundra tusen kronor. Du kan välja att investera dina pengar i Stockholmsbörsens aktieindex eller i svenska statsobligationer med en månads löptid. I början av varje månad försöker du förutsäga hur de två tillgångarna ska utvecklas den närmaste månaden. Du baserar ditt investeringsbeslut på vad du tror ska hända – om du tror att aktieindex ska gå upp investerar du i aktier annars i svenska statsobligationer.
Låt oss säga att du har rätt hälften av gångerna och fel hälften av gångarna. I mitten av 2016 har du då tjänat 707 000 kronor. Det är mindre än om du 1990 hade investerat hälften av pengarna i aktieindex och andra hälften i räntemarknaden och balanserat om dina innehav varje månad. Då hade du tjänat 777 000 kronor. Hade du investerat allt i aktieindex hade du haft 1 420 000 kronor. En enkel portfölj har således högre avkastning än om du lyckats gissa rätt hälften av gångerna och fel hälften av gångerna, och portföljen har lägre risk. Samtidigt behöver du inte oroa dig för att du har gissat fel – vilket du kommer att göra eftersom marknaden är oförutsägbar över korta tidsperioder.
Men det finns en viss förutsägbarhet över längre investeringshorisonter – marknaden uppvisar en form av återgång till medelvärdet på värderingen. När marknaderna är lågt värderade tenderar de över tid att få en normaliserad värdering, omvänt tenderar att ske när marknaderna har en hög värdering.
Frågan är hur man ska värdera aktier. Då företag har en volatil vinst givet en hög andel fasta kostnader, och intäkter som varierar med konjunkturen blir börsvärde i relation till nuvarande vinst ett kortsiktigt mått. I början av 2000 populariserades idéen om långsiktiga P/E-tal som indikator för att marknaden är övervärderad i och med publiceringen av Shillers bok ”Irrational Exuberance”3. Shiller P/E tal försöker fånga värderingen (P=pris) och de långsiktiga vinstnivåerna (E=vinst) – genom ett beräkna aktiepriset i relation till genomsnittliga vinsterna de senaste 10 åren. Därigenom får man en indikation på dels värderingen, dels om vinstnivåerna för tillfället är onormala (som slutet av en högkonjunktur).
I grafen nedan illustrerar vi den genomsnittliga årliga avkastningen över tio år givet olika P/E-nivåer vid investeringsdatum. Genom att investera när Shillers PE-tal är lågt är avkastningen högre än när marknaden är högt värderad och PE-talen höga. Samtidigt innehåller inte PE-talen någon information om när marknaden kommer att vända. Det kan ta flera år innan marknaden vänder, och det går därför inte att bygga en investeringsstrategi enbart på den förutsägbarhet som PE-talen påstås representera. Advinans noterar att Schillers P/E ratio för närvarande är högt – men givet att vår investeringsstrategi inte tar hänsyn till konjunktur eller värdering – görs inga justeringar i föreslagna portföljer.
Figur 5: I grafen ovan visar vi på realiserad avkastning de nästkommande 10 åren baserat på Shiller P/E vid tidpunkten vid investeringen. Bygger på data från perioden 1881-2016 på S&P 5004.
Figur 6: Shiller P/E-tal. Bygger på data från perioden 1881-2016 på S&P 5004.