Hur bör du tänka kring pensionen?

Pension - säkerställ din framtid

Hur bör du tänka kring pensionen?

  • Din pension kommer från flera olika håll. Du får allmän pension från staten och oftast tjänstepension från din arbetsgivare.
  • Du behöver i regel ett privat sparande för att nå en önskad pension. Börja spara i tid, betala inte för höga avgifter och säkerställ rätt risk.
  • Planera i god tid innan du ska pensionera dig så du maximerar pension och minimerar skatt och avgifter.

Många tycker att det är svårt med pension och känner sig osäkra kring hur de ska tänka. Vi vill göra det enklare genom att hjälpa dig besvara följande tre frågor:

  1. Hur fungerar pensionen och varför bör jag engagera mig?
  2. Hur mycket behöver jag i pension och hur kan jag nå dit?
  3. Hur bör jag tänka inför utbetalningen av pensionen?

Hur fungerar pensionen och varför bör jag engagera mig?

Det svenska pensionssystemet består av tre delar: allmän pension, tjänstepension och privat pensionssparande. Delarna utgör tillsammans din totala pension och det är viktigt att förstå hur de fungerar, vad du har för möjligheter att påverka och hur allt påverkar slutresultatet.

Allmän pension från staten

Den allmänna pensionen består av två delar. Inkomstpension och premiepension (PPM). Varje år avsätts 16 % av din lön till inkomstpensionen, en del som förvaltas helt av staten och som du inte kan påverka. En mindre del, 2,5 % av din lön, sätts av till premiepensionen (PPM) där du själv har möjlighet att påverka förvaltningen genom att logga in på pensionsmyndighetens hemsida och byta fonder. Gör du inte ett val hamnar du i statens förvalsalternativ (AP7-Såfa) som förvaltas automatiskt utefter din ålder. Till skillnad från vad många tror är AP7-Såfa ett mycket bra alternativ.

Gemensamt för delarna i den allmänna pensionen är att du inte får någon avsättning för lön över ca 43 300 kr/mån (2019). På grund av taket ger den allmänna pensionen normalt maximalt 17 - 19 000 kr/månad (före skatt) för en individ som haft ett fullt arbetsliv och går i pension vid 65 år. Den allmänna pensionen betalas tidigast ut från 61 år och alltid så länge du lever.

Tjänstepension från arbetsgivare

De allra flesta får idag tjänstepension från sin arbetsgivare. Majoriteten av dagens tjänstepensioner är premiebestämda. Det innebär att en viss procent av din lön avsätts till en tjänstepensionsförsäkring där du sedan kan påverka hur de placeras. Vanligt är att avsättningen sker efter en trappa och att du får 4,5 % för all lön upp till 40 250 kr och 30 % för lön över det. En vanlig avsättning är således 1 500 - 2 000 kr i månaden vilket gör att tjänstepensionen oftast är den största förmånen du får utöver din lön. Tjänstepensionen går att betala ut från 55 års ålder och det går ofta att välja uttagstid mellan 5 år till så länge du lever.

Privat pensionssparande

För de allra flesta krävs ett privat pensionssparande för att nå en önskad pension. Det är viktigt att du sätter ett mål för ditt pensionssparande (utifrån ditt pensionsmål och vad du kan förvänta dig från statlig pension och tjänstepension) och att du gärna sparar kontinuerligt och börjar spara tidigt.

Nivå på pensionen från allmän- och tjänstepension

Vad du kan förvänta dig från allmän pension och tjänstepension beror på din lön och vilket pensionsavtal du har med din arbetsgivare samt hur väl du lyckas förvalta pensionskapitalet du har möjlighet att påverka. Generellt kan dock sägas att pensionen du får från staten med dagens pensionssystem inte längre ger lika mycket som tidigare. Behovet av en bra tjänstepension har ökat och för de allra flesta kommer det även att krävas ett privat sparande för att nå önskade inkomstnivåer under pensionen.

Exempel: Vi har simulerat pensionssparandet för en typisk ung person på 25 år med en månadslön på 25 000 kr, samt med en årlig real löneökning på 2 %. Vi antar att personen omfattas av både allmän pension och en tjänstepension med ITP avsättning. Resultatet blir att personen kan vänta sig att få en pension om ca 29 000 kr per månad eller 53 % av sin slutlön. En betydande minskning av inkomst, för de allra flesta långt under önskvärda nivåer för att kunna leva som de vill under pensionen.

Uppskattad pension från stat och arbetsgivare för en genomsnittlig svensk

Ålder Lön idag Pensionsålder Genomsnittlig löneökning Slutlön (vid pension) Uppskattad pension Pension (andel av slutlön)
25 år 25 000 kr 65 år 2 % 55 000 kr (ca) 29 000 kr (ca) 53 % (ca)

Tabell 1. Allmän och tjänstepension för en genomsnittlig svensk. Belopp avrundade till närmaste tusental. Beräkningar är i enlighet med pensionsmyndighetens standard för pensionsprognoser. Alla belopp är i reala termer. Både allmän- och tjänstepension antas betalas ut livsvarigt. Källa: Pensionsmyndigheten och Advinans beräkningar.

Hur mycket behöver jag i pension och hur kan jag nå dit?

Hur mycket du behöver i pension beror på dina egna förväntningar och vilken levnadsstandard du önskar ha under pensionen. Ett bra riktmärke är att sikta på en pension om 80 % av din slutlön de första tio åren som pensionär och 70 % efter det. En något lägre pension kan motiveras med att behovet av sparande för pension och amortering på bolån minskar - och till viss del en lägre konsumtionsgrad.

Om vi utgår från att du erhåller ca 50–60 % från allmän- och tjänstepension så finns det alltså redan en stor skillnad mellan förväntad pension och önskad pension - det så kallade pensionsgapet. Du kan förenklat fylla pensionsgapet på två sätt: med förändringar i ditt befintliga pensionssparande eller genom ett nytt sparande.

Befintligt sparande

Det finns flera delar av din pension som du själv kan påverka. Val av förvaltning/placeringar inom PPM, tjänstepension och eventuellt privat sparande kan göra stor skillnad. Vanligt är att betala för höga avgifter och/eller att ha en för låg andel aktier (för låg risk) i sitt sparande. Genom att sänka dina avgifter och ha rätt mängd risk är ett försiktigt antagande att du kan uppnå ca 2 % högre avkastning per år. För ett befintligt sparande innebär 2 % i högre avkastning 50 % högre pensionskapital efter 30 år. Varje procentandel i lägre avgift/högre avkastning gör skillnad och ju längre tid det handlar om desto större blir effekten.

Många gånger kan det vara fördelaktigt att se över en flytt av pensionskapitalet till en annan aktör för att få lägre avgifter och/eller en bättre förvaltning.

Nytt sparande

Även om det går att åstadkomma stor skillnad genom att optimera ditt befintliga sparande så krävs det för de allra flesta också ett privat pensionssparande.

Tidigare så var det vanligt att pensionsspara i privata pensionsförsäkringar eller så kallade IPS-konton. Idag är det något du i regel bör undvika för nytt sparande med anledning av förändrade skatteregler. Istället är det mest fördelaktiga att spara i ett investeringssparkonto (ISK) eller i en kapitalförsäkring. Advinans rekommendation är att sparandet sker i fonder. Specifikt aktieindexfonder med en global spridning och låga avgifter.

Exempel: En av de viktigaste insikterna du kan få gällande pensionen och privat sparande är att det är lättare att täcka pensionsgapet ju tidigare du börjar. Om personen i vårt tidigare exempel hade börjat spara privat redan vid 25 års ålder hade det till exempel krävts ca 2 100 kr per månad för att nå en pension om 80 % av slutlönen / 70 % efter 10 år.

Hade personen börjat senare hade det krävts ett betydligt högre sparande, delvis för att det är mindre tid kvar men framförallt för att sparandet får mindre tid att växa med ränta-på-ränta effekt. Nedan följer exempel för hur mycket personen behöver spara för att fylla pensionsgapet beroende på när denne börjar med sitt privata pensionssparande. I exemplet antas det för enkelhet att personen sparar samma belopp hela tiden.

Privat sparande som krävs för att nå önskad pension

Ålder då personen börjar spara Sparande som krävs
25 2 100 kr/mån
35 3 800 kr/mån
45 7 600 kr/mån
55 19 500 kr/mån

Tabell 2. Privat sparande som krävs för att personen i exempel ovan ska nå en pension om 80/70 % efter 10 år. Belopp avrundade till närmaste hundratal. Beräkningar är i enlighet med pensionsmyndighetens standard för pensionsprognoser förutom förvaltningsavgift för privat sparande som är satt till genomsnittet för en svensk blandfond, 0,96 %. Alla belopp är i reala termer. Alla pensioner antas betalas ut livsvarigt. Källa: Pensionsmyndigheten, Morningstar och Advinans beräkningar.

Löneväxling som pensionssparande

Vissa arbetsgivare erbjuder så kallad löneväxling. Det innebär att du avstår bruttolön som istället betalas in till en tjänstepension. Löneväxling kan vara ett mer fördelaktigt sätt att pensionsspara jämfört med om du tar ut pengar i lön och sparar i ett ISK eller en kapitalförsäkring. Anledningen är olika skatteregler som kan gynna ditt sparande. Grundkravet för att det ska vara intressant att se över är att du tjänar en bit över ca 43 300 kr (2019).

Möjliga fördelar är i korthet:

  1. Lägre inkomstskatt vid pension än på lön idag
  2. En extra tilldelning på sparandet då arbetsgivaren får lägre avgifter/skatt
  3. Lägre avkastningsskatt på själva sparandet

Se bilaga för mer information om fördelarna och eventuella nackdelar.

Hur ska jag tänka inför utbetalning av pensionen?

Inför pension är det viktigt att planera pensionsutbetalningar för att nå dina pensionsmål under hela livet och samtidigt minimera skatter och avgifter. Nedan går vi igenom sju viktiga frågor för att hjälpa dig fatta rätt beslut inför pension. En generell rekommendation är att du som har en partner begrundar varje punkt tillsammans med honom/henne och funderar på hur ni tillsammans kan lägga pensionspusslet på bästa sätt.

När bör jag börja planera uttaget av mina pensioner?

För pensionen i allmänhet gäller devisen “ju tidigare desto bättre” och så även vid planering av uttag. En bra tumregel kan vara att börja planera uttaget av sina pensioner minst 9 månader inför tänkt pensionering. Många bolag vill ha in ändringar ca 3 månader innan pengarna ska börja betalas ut. Ska du inför pension flytta pensionskapital tar det ytterligare upp till ca 6 månader att genomföra en flytt. Missar du att göra en ändring innan en utbetalning påbörjas så krävs det i regel att du väntar i minst 5 år innan du får möjligheten igen. Notera att du ibland bara kan genomföra förändringar vid en viss tidpunkt, ibland måste du fylla i en hälsodeklaration och i vissa fall kan du inte göra ändringar alls. Olika typer av pensioner och bolag har olika villkor och det går inte att säga något generellt.

Hur bör jag tänka kring pensionsålder?

Svaret är givetvis högst personligt och ofta en balansgång mellan både sociala och ekonomiska faktorer. Det finns dock en del tips att ta med sig i funderingen kring lämplig pensionsålder - särskilt då de allra flesta har som mål att gå så tidigt som möjligt. Den parameter som har överlägset störst inverkan på ett befintligt pensionskapital är nämligen när och hur länge kapitalet ska betalas ut. Flera pensioner går att ta ut redan från 55, några andra först vid 61 och startar du ett privat sparande idag kan du i regel välja helt fritt när du vill ta ut pengarna. Väljer du att gå i pension tidigt har det flera negativa effekter på ditt pensionskapital: du får en kortare sparperiod, de pengar du har får kortare tid på sig att växa och de ska dessutom räcka en längre tid.

Det omvända gäller alltså vid senare pension och effekten blir mycket stor åt båda hållen. Vi rekommenderar därför att du arbetar med olika pensionsprognoser för att se om en tidigare pension är ekonomiskt försvarbar för just dig eller om du kanske känner att det är värt att överväga arbete några år till.

Notera att du, om du väljer att arbeta efter 65 år bör kontrollera ifall du får fortsatt avsättning till tjänstepension. Något som inte är standard i exempelvis kollektivavtalen.

Hur bör jag tänka kring skydd till efterlevande?

Förenklat räcker det med att du ställer dig frågan: är min familj vid min bortgång i behov av ditt pensionskapital eller ej? Är svaret nej bör du i den mån det går ta bort efterlevandeskydd från dina pensioner. Att ta bort efterlevandeskydd inför utbetalning av pensionerna är därtill särskilt intressant då det är först då det lönar sig att inte ha ett skydd. Att inte ha ett skydd innebär nämligen att du får ta del av kapital när andra i din ålder som också saknar skydd går bort. Det kallas för arvsvinster och av naturliga skäl är de försumbara fram till 65-års åldern. Arvsvinster tilldelas dig i form av procent på ditt pensionskapital. Vid 70-75 års ålder kan arvsvinster utgöra flera procent i extra pensionskapital per år, något som har en stor påverkan på dina pensionsutbetalningar.

Hur bör jag tänka kring skatt?

Inkomstskatten kan sammanfattas i enligt följande: du betalar kommunalskatt om 29-35 % beroende på vart du bor. För inkomster överstigande ca 41 000 kr betalar du även statlig inkomstskatt om 20 % och för inkomster över ca 57 400 kr betalar du ytterligare 5 % i statlig inkomstskatt. De allra flesta vill inte betala skatt i onödan men ändå är det få som gör förändringar i sina pensioner inför utbetalning. Trots att inkomsten under pensionen för många sjunker kraftigt så är det ändå relativt vanligt att få betala marginalskatt på grund av dålig planering. Främsta orsaken är pensioner som tas ut på för kort tid, något som sällan är önskvärt utifrån ett skatt- eller levnadsperspektiv.

Är du höginkomsttagare finns det särskilt stor anledning att fundera kring skatt. Pensionernas (ofta) flexibla utformning möjliggör effektivt planerade kring nivåerna för statlig inkomstskatt och således en möjlighet att undvika 5-25 % i skatt på din pension. Vid planeringen är det viktigt att ta hänsyn till vilket pensionskapital som är skattepliktigt. Har du ett privat sparande till pension i ISK eller kapitalförsäkring (redan skattat kapital) kan du med fördel ta ut dessa på kortare tid om du önskar en högre inkomst de första åren av pensionen.

Exempel: Nedan visas en skatteoptimering som med enkla medel ger individen ca 32 000 kr mer efter skatt att leva för genom att undvika onödig marginalskatt. Individen har en privat pensionsförsäkring som i första läget betalas ut under 5 år. Den korta utbetalningstiden får den totala pensionen att överstiga brytgräsen för statlig skatt. Delar av pensionen beskattas därmed till kommunalskatt + 20 %. Genom att istället ta ut den privata pensionsförsäkringen på 10 år kan individen jämna ut inkomsten och i princip bara betala kommunalskatt. Vinsten blir 32 000 kr i minskad skatt/ökad pension.

Före skatteoptimering

Pension 65-70 år 70-75 år 75- år
Allmän pension 17 000 kr/mån 17 000 kr/mån 17 000 kr/mån
Tjänstepension 17 000 kr/mån 17 000 kr/mån 12 000 kr/mån
Privat pensionsförsäkring 14 000 kr/mån - -
Total pension före skatt 48 000 kr/mån 34 000 kr/mån 29 000 kr/mån
Total pension efter skatt 33 000 kr/mån 24 700 kr/mån 21 500 kr/mån

Efter skatteoptimering

Pension 65-70 år 70-75 år 75- år
Allmän pension 17 000 kr/mån 17 000 kr/mån 17 000 kr/mån
Tjänstepension 17 000 kr/mån 17 000 kr/mån 12 000 kr/mån
Privat pensionsförsäkring 7 000 kr/mån 7 000 kr/mån -
Total pension före skatt 41 000 kr/mån 41 000 kr/mån 29 000 kr/mån
Total pension efter skatt 29 100 kr/mån 29 100 kr/mån 21 500 kr/mån

Tabell 3. Utbetald pension beroende på inkomst. Beräkningar är gjorda enligt nuvarande skatteregelverk för en person som fyllt 65 år. Källa: Skatteverket och Advinans beräkningar.

Hur bör jag förvalta mitt pensionskapital under utbetalningen?

Att inte se över placeringen av ditt pensionskapital i pensionsförsäkringar och PPM inför utbetalningen kan vara mycket kostsamt. Vid sidan av hur länge du väljer att arbeta och skatteoptimering kommer det ha en stor påverkan på din totala pension. Framförallt handlar det om att se över avgifter och exponeringen mot riskfyllda tillgångar.

Utöver att betala höga avgifter är ett vanligt misstag att sänka risken i sitt pensionssparande för mycket inför utbetalningen. Att ta bort möjligheten till tillväxt från sitt pensionskapital under en utbetalning på 10-30 år kommer att ha mycket negativ effekt på din totala pension. Bara delar av pensionskapitalet ska användas de första åren och eventuella kortsiktiga svängningar som en exponering mot risk (högre andel aktier) kan innebära är inte något du behöver oroa dig för. Ett optimalt sparande håller en relativt hög andel aktier i början av utbetalningen som sedan sänks successivt under utbetalningen. En riskjustering vars takt bör vara anpassad efter hur länge pengarna ska betalas ut.

Exempel: Det är fullt rimligt att anta att du i snitt kan få 2 % högre årlig tillväxt under utbetalningen av pensionen genom att sänka dina avgifter och genom att ha rätt riskexponering (andel aktier/räntor) under utbetalningen. Har du en utbetalning på 20 år kommer det innebära en stor skillnad för din inkomst. Allt pensionskapital går inte att påverka (exempelvis inte inkomstpensionen) men sett till dagens system så är ett pensionskapital du kan kontrollera på ca 3 000 000 kr inte orimligt att anta (pensionskapitalet inför utbetalning från PPM och tjänstepension var i tidigare exempel ca 3 500 000 kr). Vi har i tabellen nedan beräknat vad 2 % högre avkastning innebär för en utbetalningstid på 20 år givet olika pensionskapital inför utbetalning.

Optimerad förvaltning och avgifter inför utbetalning

Placerat pensionskapital Skillnad i total pension Skillnad i månadspension
5 000 000 kr 1 140 000 kr 4 700 kr/mån
4 000 000 kr 910 000 kr 3 800 kr/mån
3 000 000 kr 680 000 kr 2 800 kr/mån
2 000 000 kr 450 000 kr 1 900 kr/mån
1 000 000 kr 230 000 kr 1 000 kr/mån

Tabell 4. Utbetald pension beroende på genomsnittlig avkastning under utbetalningstiden. Beloppen är beräknade som genomsnittlig utbetalning givet en förväntad avkastning om 1 % respektive 3 %, likt en prognosränta. Källa: Advinans beräkningar.

Hur bör jag se på flytt av pensionskapital inför utbetalning?

Erbjuder ditt nuvarande bolag inte möjligheten till låga avgifter och en bra förvaltning kan det vara mycket lönsamt att se över en flytt till ett annat bolag innan du påbörjar din utbetalning. För en blivande pensionär finns det idag många alternativ att överväga och pensionsbranschen blir i stort mer och mer konkurrensutsatt, vilket är bra för dig som konsument. Generellt blir förvaltningen mer individuell samtidigt som avgifterna blir lägre - ett faktum som gör att skillnaden mellan en bra och en sämre lösning kan vara stor.

Tyvärr är det fortfarande mycket kapital som idag inte är flyttbart på grund av gamla regelverk och är det flyttbart kan vissa bolag fortfarande ta ut höga flyttavgifter. Trots avgifter kan dock en flytt vara lönsam. Särskilt om den innebär både lägre avgifter och bättre förvaltning.

Viktigt att poängtera är att du vid en flytt tappar villkoren kopplade till ditt nuvarande sparande. Det är ovanligt med det finns vissa äldre försäkringar med särskilt bra villkor du inte vill tappa genom att flytta ditt kapital.

Hur kan man tänka kring att flytta utomlands i samband med pensionen?

Något som på senare år blivit mycket populärt är att flytta utomlands i samband med pensionen. Många längtar till värmen i andra länder men något som det också pratas mycket om är möjligheten att ta ut sina pensioner utomlands för att åstadkomma en lägre inkomstskatt. Advinans vill varken råda eller avråda någon utan enbart påpeka att det finns ett antal punkter att ta i beaktning och att beslutet bör vara väl genomtänkt innan du bestämmer dig. Grundläggande kan sägas att du bör vara beredd på att en flytt utomlands kräver att den genomförs fullskaligt för den ska få någon skattemässig effekt. För att inte vara skattskyldig i Sverige krävs att du inte har någon “väsentlig anknytning” till landet. Ett begrepp som bland annat begränsar möjligheten att medverka i svenska bolag, ägande av fastigheter i Sverige och antalet dagar du tillåts vistas i landet. Notera att klassningen “väsentlig anknytning” är en samlad bedömning av alla parametrar och inte något som går att definiera i klartext.

Avslutningsvis är det viktigt att poängtera att alla befintliga skatteavtal kan komma att förändras i framtiden och att en bosättning utomlands ofta kommer med andra typer av kostnader för exempelvis sjukvård.

Bilaga

Löneväxling

Erbjuder din arbetsgivare dig möjligheten att löneväxla kan det vara en mycket fördelaktig pensionssparform. Grundkravet för att det ska kunna vara fördelaktigt är att du tjänar en bit över 8,07 IBB/år (519 708 kr eller 43 309 kr/mån för 2019).

Varför 8,07 IBB?

Du får allmän pension på lön upp till 8,07 IBB/år (519 708 kr eller 43 309 kr/mån för 2019). Löneväxlar du så att din lön (före skatt) understiger detta minskar du din allmänna pension vilket gör att löneväxlingen får en negativ effekt.

Möjliga fördelar med löneväxling

  1. Lägre inkomstskatt på växlat belopp – Många har en lägre beskattningsbar inkomst under pensionen vilket kan leda till en lägre inkomstskatt på de växlade beloppet relativt en utbetald lön idag.
  2. Extra tilldelning från arbetsgivaren – Vid löneväxling får arbetsgivaren lägre kostnader för din lön. Istället för en arbetsgivaravgift utgår särskild löneskatt. Differensen varierar men är normalt ca 5-6 %, en differens som kan ges som en extra tilldelning på ditt sparande. Ex: En tilldelning på 6 % innebär att en löneväxling på 2 000 kr blir 2 120 kr i sparande. En skillnad som kan ha stor effekt över tiden då beloppet växer med ränta-på-ränta effekt. (OBS: Det är inte alla arbetsgivare som ger denna tilldelning, något som är viktigt att se över innan beslut om löneväxling fattas)
  3. Lägre avkastningsskatt – En löneväxling sker i en tjänstepensionsförsäkring vilket innebär betydligt lägre skatt än ISK, kapitalförsäkring eller VP-depå. Ex: År 2019 är t.ex. schablonskatten 0,453 % i ISK och avkastningsskatten i en pensionsförsäkring är 0,075 %, det vill säga 1/5 så stor.
  4. Öronmärkta pengar – Pengarna blir dedikerade till pensionen då de kan tas ut tidigast från 55 års ålder och i minst 5 år (något som för vissa är en fördel medan andra ser det som en begränsning).

Möjliga nackdelar med löneväxling

  1. Eventuell påverkan på allmän pension – Löneväxling under 8,07 IBB påverkar allmän pension negativt (och ännu lägre även sjuk- och föräldrapenning).
  2. Eventuell negativ påverkan på andra förmåner såsom tjänstepensionen, sjukförsäkring och semesterlön – Tar inte arbetsgivaren höjd för att din bruttolön minskas vid rapportering/utbetalning av andra förmåner kan löneväxlingen ha en totalt sett negativ effekt. Konkret innebär det att din arbetsgivares löneväxlingsavtal/policy är mycket viktig att se över innan du väljer att löneväxla.
  3. Öronmärkta pengar – Vid eventuellt behov före pension så är pengarna inte tillgängliga utan låsta till 55 års ålder och kan som kortast betalas ut under 5 år.
Advinans använder cookies för att ge dig en bättre användarupplevelse. Genom att du fortsätter använda webplatsen godkänner du detta användande.